Händer mycket...

Hinner hända mycket i mitt liv mellan ggr ja skriver =P 

Kan börja med att berätta att i onsdags kom yngsta grabben hem o skrek att han gjort illa sig på benet. Han brukar inte va ledsen så lätt när han gör illa sig men nu va han lite hysterisk.
Han visa benet o de va ganska långt o brett o de hade inte börjat blöda förrän vi kom in till badrummet.
"Så ja" sa ja. "Bit ihop för vi måste tvätt eftersom de är smuts i såret så sätter vi på ett plåster.
Han satt sig på badkarskanten o bet ihop o va jätte nervös för att de skulle svida. Jag börja skölja men fick inte bort all smuts o när ja titta närmare så såg de SKIT ÄCKLIGT ut. De blödde rätt bra oså börja de komma nå vitt köttslamsa, ja fatta inte va de va om de va skinn eller, titta länge så till slut håller ja på o svimma för de såg så vidrigt ut.
Då får ja lite lätt panik, öhh, va göra, så jag ringer till grannen o frågar om hon kan komma o titta om vi måste åka in. Tror ja bara ville höra någon annan säga "åk in", de va precis så hon sa. Hon tog lillgumman så jag kunde åka.
När vi kom in så tittade hon i luckan o sa "att vi ska göra rent så kan vi tejpa ihop de där". Han kom in på ett rum, där tog de o tvätta o på engång de va tvättat sa de bara " de där måste sys". In i ett annat rum o vänta på läkaren. Världens pedagogiska läkare ja varit med om, han förklarade va han skulle göra och att bedövningssprutan kommer att göra jätte ont. Han frågar om C ville hålla min hand men den lille tuffingen vill då rakt inte, men så fort han stack in sprutan precis vid såret så skriker han o tar tag i min hand o fortsätter o skriker o grinar riktigt hjärtskärande.
Jag håller emot tårarna eftersom de bara va ja där som stöd. Jag klarar de, phu. Men då tar han en till spruta o sätter de på andra sidan såret så han skriker lika högt o smärtsamt denna gång. Då började ja verkligen må illa, ja börjar snabbt titta runt vart ja kan kräkas, sen börjar de tjuta i mina öronon, då förstod ja att snart tuppar jag av, såg en stol som stod bredvid så jag säger lite tyst " Nu mår mamman lite dåligt o behöver en stol" Då svarar läkaren "vi väntar på mamman så hon får sätta sig". Tur jag tog en stol ja hade då tuppat av annars. Jag brukar inte vara så där men, de gjorde så ont i mamma hjärtat när han skrek så där o såret va inte fint o när han veva runt med sprutan precis vid såret så blev de nog för mycket.
Han trodde innan han började sy att de skulle räcka med 2 korsstygn men de slutade med 5 korsstygn. Nu ska han plocka bort stygnen på onsdag. 
När vi kom hem ville ja veta vart han gjort illa sig för hade han klättrat på byggnadsställningen så skulle ja inte bli så glad, men då visar han o de sa han där inne också att han halkat o rev upp de men han visste inte va de hette. Han hade rivit sig på en stupränna för de ligger såna överallt här som bygg gubbarna håller på att byta.
Otur kallar ja de..
De sista läkaren säger får han feber måste vi åka in o blir de rött runt såret måster vi också åka in.
Natten gick o torsdagen gick utan feber eller rött, men på natten va händer då, jo han får feber...
Kl 23 känns han varm o ja tänker bara att de ska gå över, sen börjar ja inbilla mig att de är rötmånad så såret håller på o ruttna =P kl 2 kliver ja upp o ringer sjukhusrådg. för då är han varm o ja tog feber, visade 38.3.
Hon trodde att de va en förkylning men ville iallafall att vi skulle gå på vc o titta på såret. Gav han alvedon så febern gick ner o bokade tid på morron på vc.
De tittade o såret såg jätte fint ut så de konstaterade att de bara var en vanlig förkylning
När jag ja kom hem från jobbet såg han absolut inge pigg ut, han orkade inte stå eller sitta upp. Han ville att ja skulle gå o lägga mig med honom o när jag lägger mig bredvid honom så hör ja hör han har svårt o andas, de piper i brötet o han stånkar. tar febern 39.
Känner igen de där astma ljudet eftersom äldsta grabben har haft astma sen han va 2 år o vi har åkt in skyttetrafik till akuten med honom.
Ja ringde ytterligre en gång till vc tänkte ja kanske får komma dit o andas i en sån där mask. Hon hänvisade oss till akuten.
Jag fick bära grabben från bilen upp till akuten, han orkade inte ens gå o han vägrade att ja skulle släppa av honom o parkera.
Han la sig på stolarana för han orkade inte sitta upp, inte så konstigt för han syresatte inte blodet så bra...
De slutade med att han först fick nått orange snabbverkande medel som skulle få ner febern, sen andas in ventolin 2 ggr. Betapred, blodprov o röntgen som visade att han hade lunginfl. andas in ventolin ytterligare 2 ggr till eftersom han ff inte va riktigt bra. Hon trodde även att han har förkylningsastma eftersom han fick svårt o andas sist han va förkyld också o inte konstigt om han har en bror som har de. Så äter han kåvepenin o fått astma spray. 4 timmar tillbringade vi på akuten i fredags...
Men nu ska man se de positiva att de håller på o vänder, nu låter hostan som sluttampen, rosslig löst i bröstet.

Vi va bjuden på middag hos vännen J, men ja o c stannade hemma, vi tog o köpte max istället ;-)
Idag är de 2 kalas, tror han kan gå, har haft en feberfri dag i går o ingen feber i dag.

Kram M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0